Det eviga valet när man tar ett bolån är om lånet ska vara bundet eller rörligt. Eller om en del ska vara rörligt o en del bundet. Detta är ett val som faktiskt har stor påverkan på din ekonomi.
I en uträkning som Günther Mårder på Nordnet har gjort visar han på att det kan bli mycket stor skillnad i kostnad. Enligt hans uträkning har sedan år 2000 en person med bolån på 3 miljoner kronor och en bindningtid på 5 år fått betala 382 000 kr mer än en med rörligt lån. Om lånet varit bundet på 10 år är skillnaden nästan 1,3 miljoner kronor.
Ser man det på detta vis är det ju ganska klart att det under 2000-talet har varit en klar fördel att ha räntan rörlig rent ekonomiskt. Sen kan man ju inte se det riktigt så här enkelt då det finns fler faktorer som spelar in. Har man inte en stark ekonomi som gör att man kan lägga undan ett ganska stort sparande varje månad som kan användas ifall räntor plötsligt ökar är det absolut läge att titta på bunden ränta.
Detta är en faktor som många ekonomer ofta bortser ifrån när de gör sina analyser enligt mig. Ofta låter det på dem som att man ska ha rörlig ränta och sedan lägga undan en massa pengar i ett fint sparande varje månad. Jag kan ta mig själv som exempel som inte är någon höginkomsttagare, har ett eget hus och lever själv. Det blir inte en massa pengar över varje månad som jag kan spara till sämre dagar. Därmed är bunden ränta väldigt passande för mig.
Sen ska ju också sägas att för tillfället är de bundna räntorna så pass låga att det knappast kommer att bli så stor skillnad i kostnad under den närmaste tiden ifall man väljer att binda upp sig.
Men det ska ju även sägas att han har en poäng i att kostnaden har varit väldigt mycket högre för ett bundet lån under de senaste 13 åren. Det gäller helt enkelt att väga de olika fördelarna och nackdelarna emot varandra när man tar ett beslut.
