Att köpa en ny bostad kan kännas lite läskigt då det handlar om riktigt mycket pengar. Det kan också vara ganska mycket bestyr med att både lyckas sälja en gammal bostad och att köpa en ny, att få saker att gå ihop med lån osv.
Många är troligen nervösa över att köpa bostad och då framför allt villa, med tanke på alla saker som kan påverka pengar eller ekonomi på ett eller annat sätt. Här kommer ett antal bra blandade tips som är värda att tänka på.
Bostadsrätt / lägenhet
Vi tar en egen avdelning för bostadsrätter då de kan skilja sig ganska mycket från villor med full äganderätt. En bostadsrätt ägs av bostadsrättsföreningen och du köper in dig i föreningen och kan disponera din bostad.
Tekniskt sett kan man säga att du äger den på så vis att du kan göra olika förbättringar och förändringar efter smak, som att riva väggar och lägga nytt golv etc (vilket inte går i en hyresrätt) men du kan inte göra precis vad som helst utan godkännande från föreningen.
Bolån + avgift till föreningen
När man har en bostadsrätt så betalar man en avgift till föreningen, vilket är lite som hyra i grund och botten. Det är pengar som går till föreningen för att betala deras lånekostnader och för gemensamma utgifter för alla de boende osv. Man måste tänka på att man ska betala både den avgiften OCH ränta / amortering på sitt bolån.
Om bostadsrätten är dyr från början och man behöver ett stort lån så kommer det att kosta en hel del bara där men sen ska man dessutom betala kanske 4-5 000 kr i avgift ovanpå det. Det är pengar som kan minska ner marginalerna i ekonomin ganska mycket. Glöm därför inte bort att väga in bägge delarna och försök att hitta alternativ som antingen har lägre pris eller åtminstone en låg avgift.
Kommande höjningar av avgifter
Du vet normalt vad avgiften är just nu, det står ju rakt upp och ner i mäklarens beskrivning av bostaden. Det du inte vet är vad avgiften kommer att vara om ett år. Förhoppningen är ju att den ska vara samma även då men det är inget som är helt säkert. Försök gärna kolla upp när avgiften höjdes senast och ifall det står något i årsredovisningar etc om ifall höjningar är på väg framöver.
Om avgiften är 3 000 kr nu så är det ju tråkigt om den höjs till 4 500 kr bara ett halvår senare, då man gärna räknar ihop sin budget utifrån så korrekta siffror som möjligt. Det är tråkiga pengar att betala in och om det hade kostat 4 500 kr nu så kanske du inte ens hade köpt. Prata med mäklare och eventuellt någon från föreningen för att lista ut hur det blir med avgiften framöver.
Kolla upp bostadsrättsföreningens ekonomi
Något som är väldigt viktigt är att kolla upp bostadsrättsföreningen och dess ekonomi. Man vill tillhöra en stabil förening med god ekonomi och inte allt för höga lån, för då är risken klart mindre att det blir höjningar av avgiften. Du bör därför ta fram senaste årsredovisningarna och slänga en blick, för att se till att allt känns bra.
Det viktigaste att kolla på är förmodligen belåningen och hur belånad föreningen är. Man kan kolla hur stora räntekostnaderna är i förhållande till nettoomsättningen och där är 20% bra medan 40 % och uppåt är dåligt. Man kan också kolla på olika nyckeltal som belåning per kvadratmeter, soliditet, skuldkvot etc. För skuldkvoten är under 5 bra, 10-15 dåligt och över 15 riktigt illa.
Vissa saker står föreningen för, vissa du själv
Det kan vara bra att ha koll på vad föreningen står för och vad du själv står för. Om kyl, frys, tvättmaskin i lägenhet eller liknande går sönder så står du själv för det. Det innebär också att om det finns riktigt gamla maskiner och liknande i bostaden så måste du själv köpa nya om du vill ha uppgraderat på den fronten.
Det som föreningen står för är utvändiga saker som fasad, trapphus, utemiljöer, ytterdörr, fönster och liknande. Om något sådant är dåligt och behöver bättras på eller bytas så fixar föreningen det och står för kostnaden. Sen är det kanske inte alltid uppenbart att du kan få allt du vill ha fixat då det kan finnas rutiner och långsiktiga planer / cykler för när saker ska bytas ut osv, men om något är fel så måste de givetvis åtgärda.
Äganderätt / villa
När du själv äger din bostad, som oftast sker vid köp av en villa, så är det ingen förening involverad. Då behöver du inte betala någon avgift men du har istället då ansvar för allting helt själv. Du kan själv avgöra vad du tycker känns som bästa lösningen för just dig. När du äger själv så måste du givetvis lösa alla problem själv som att måla om, byta fasaden eller taket om det är dåligt osv.
Vad har gjorts och vad har inte gjorts (men kommer behöva göras)
Något som alltid är viktigt när det gäller hus och där man äger det själv och därmed ska göra alltid själv, är vad som kommer att behöva göras efter att man har köpt huset. Vissa saker är ju uppenbara som att ett gammalt och fult kök förmodligen behöver renoveras och att det då kan kosta flera hundra tusen kronor. Alla saker är dock inte uppenbara.
Underhåll av olika slag kostar mycket pengar också. Ett nytt kök är något man ser klart och tydligt och där kan man också njuta av resultatet på ett uppenbart sätt. Men många saker är sådana som man inte ser och där det kan kännas som att man lägger pengar på nästan ingenting – t ex nytt tak, ny väggpanel, dränering, byte till 3-glasfönster, knarriga och dåliga golv, fuktskador / mögel, måla om fasad, göra om trädgård osv.
Försök ta reda på exakt vilka saker som fixats tidigare och titta även noga så att du vet vad som är lite sämre och som förmodligen måste fixas inom de närmaste tre åren. Detta är pengar som på sätt och vis kommer att läggas till köpeskillingen även om man kan låta en viss tid gå från att man flyttat in. Det är dock pengar som ska betalas tids nog och köpeskillingen ska då gärna spegla att de sakerna behöver göras.
Pantbrev (och lagfart)
Pantbrev är det som används som säkerhet när man tar ut ett bolån på ett hus och man behöver därför ha pantbrev som motsvarar samma summa som det man vill låna. Ett hus kan ha befintliga pantbrev redan och det är bra för det kostar en hel del att skaffa ett nytt pantbrev. Kolla därför upp om det finns pantbrev på bostaden du vill köpa och på hur mycket.
Om det saknas pantbrev för hela eller delar av lånebeloppet behöver du fixa nytt pantbrev. Detta sköts av Lantmäteriet och kostnaden är 2% av summan som pantbrevet ska vara på. Om du t ex har ett hus som har befintliga pantbrev på en miljon men du har ett lån på tre miljoner så behöver du alltså ett nytt pantbrev som motsvarar två miljoner kronor. Det skulle då kosta dig 40 000 kr plus lite uppläggningsavgifter.
Det är en slant att betala som man inte alltid tänker på, speciellt om du har höga lån, vilket innebär att det är en bra idé att kolla upp i förväg vad som finns och vad du kommer att behöva skaffa.
Lagfarten är ett bevis på att du äger fastigheten som också ges ut av Lantmäteriet. De tar 1,5% av antingen köpeskillingen eller taxeringsvärdet (det som är högst) för att fixa detta, vilket gör att det också kan bli ganska dyrt. Har du köpt hus för 5 miljoner så kostar lagfarten 75 000 kr.
Fler saker som kostar pengar
Om du inte har ägt en bostad själv förut så har du kanske inte helt och hållet koll på vilka kostnader som finns. Jämför man med en hyresrätt så är det ganska mycket mer att betala här. I hyran ingår många saker men när man äger helt själv så får man också betala för alla de sakerna själv. Du måste t ex betala för vatten, uppvärmning, sophämtning och en del sådana saker som du kanske är van att det ingår i hyran.
Det gäller att ha koll på allt som kostar och att man gör en ordentlig och korrekt budgetkalkyl som innefattar alla utgifter. Om man inte tar med allt eller underskattar vad bostaden kostar per månad är det lätt hänt att man överskattar sin ekonomi och vad man har råd med. Då kanske man köper ett för dyrt hus och har för höga kostnader för bolån och därmed får en pressad ekonomi med små marginaler.
