Något som nyligen fått mycket plats i finansnyheterna är förslaget på en ny bankskatt. Regeringen ska ge mer pengar till försvaret (20 miljarder över fyra år) och en del av dem vill man finansiera med hjälp av denna nya bankskatt.
Tanken med bankskatten är att bankerna och andra aktörer på finansmarknaden ska inbegripas och betala skatten. Finansminister Magdalena Andersson säger att banksektorn gör stora vinster idag och bör kunna bidra med mer pengar.
Alla detaljerna är inte klara ännu men det verkar som att de har kommit en bra bit på vägen med arbetet med bankskatten. Socialdemokraterna har länge velat införa en sådan men t ex C och L har varit emot. Nu verkar de dock ha godkänt upplägget trots allt.
Hur påverkas bankerna och privatpersoner?
Själva tanken är att skatten ska vara för bankerna och inte för privatpersoner men det vanliga med avgifter och skatter riktade mot företag är att det slutligen ändå blir vi kunder som får ta notan. När bankerna för högre skatt är risken stor att de höjer sina priser eller höjer räntor på t ex bolån etc.
På så vis så blir det ändå kunderna som får betala i form av dyrare lån och liknande. Många sparekonomer och andra kunniga tror att bankerna kommer att föra över stora delen eller kanske till och med hela skatten på oss vanliga privatpersoner tids nog.
Förutom att bankerna kan höja räntor eller avgifter och liknande för sina kunder så kan vi även drabbas på annat vis. Om banksektorn blir beskattad och hamnar i ett tuffare läge kan detta också påverka bankerna aktiekurser. Bankaktierna är några av de mest ägda aktierna hos vanliga sparare, alltså privatpersoner. Med andra ord kan våra aktieportföljer också få lida pga skatten.
På så vis kan man säga att det kan bli en dubbel smäll för oss vanligt folk. Visst kan det tänkas att även bankerna får ta en viss del av smällen och att de kan se lägre vinster framöver, men bankerna har ju åtminstone verktyg för att klara sig undan och deras vinster är redan nu stora.
Bankskatt dåligt alternativ?
Det är helt klart många som är tveksamma till hur bra en bankskatt är. Att regeringen vill få in pengar till att finansiera försvaret från något håll är klart och de har valt att gå den här vägen.
Moderaterna säger t ex att om ni istället slopar den debatterade familjeveckan (att båda föräldrar kan få tre dagar ledigt i samband med lov och studiedagar) och friår (möjlighet att ta ledigt ett år från jobb för att studera, med ersättning motsvarande a-kassa och som egentligen bara Miljöpartiet vill införa) så behöver man inte ens någon bankskatt. Bara familjeveckan beräknas kosta staten 5,4 miljarder.
Många är som sagt kritiska till hur bra en bankskatt egentligen kommer att bli. T ex nämner sparekonomen Joakim Bornold att de fyra storbankerna Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken hade en vinst på 112 miljarder kronor förra året, vilket regeringen säkert tänker att de vill få en del av. Dock står t ex Nordea för 40 miljarder av dessa pengar och de har nu sitt huvudkontor i Finland, så de är kanske utom räckhåll? Kan andra banker tänkas vilja flytta utomlands också framöver?
Andra är skeptiska till timingen för bankskatten. Det ser ut som att Sverige är på väg in i sämre tider och att det kanske väntar lågkonjunktur framöver. Att slänga på en bankskatt som hämmar både bankerna och privatpersoner kan spä på nedgången och göra läget värre.
Finansmarknadsminister Per Bolund säger att bankskatten ska hjälpa staten att hantera banker, vilka kan vara skälen till att landet hamnar i finanskriser. Detta är dock något som vissa ekonomer ställer sig tveksamma till, speciellt med tanke på att pengarna ska gå till försvaret och inte till någon slags buffert för att hjälpa oss mot kriser i framtiden.
Bankerna är momsbefriade
Något som är intressant är att finanssektorn är momsbefriad, framför allt av skälet att det är svårt att bestämma moms på deras verksamhet. Därför har man helt enkelt låtit den vara fri från moms. Detta innebär givetvis en del fördelar jämfört med andra sektorer och av detta skäl har man också kollat på sätt att beskatta finanssektorn redan tidigare.
Det kan kanske verka rättvist att införa en bankskatt för att väga upp momsen och även momsen brukar ju slutligen vanliga konsumenter få står för, så det är kanske slutligen ändå blir bra med bankskatten. Tyvärr är det inte så enkelt och det finns argument både för och emot.
Några argument emot bankskatten som ersättning för moms är t ex att bankskatten gäller endast banker trots att alla finansiella tjänster är momsbefriade (inte bara bank), eller att momsundantag inte ens alltid är en fördel och att man t ex också kan få en ökad skattebörda. T ex när man inte heller själv kan dra av moms-kostnader.
I samband med bankskatten talas det dock inte om att införa denna lösning istället för moms. Skälen är andra. Om dessa skäl är bra eller ej kan man debattera länge och väl. Jag tror inte jättemycket på en bankskatt som lösning och jag hade föredragit att man tog pengarna på annat håll. T ex genom att slopa familjeveckan, eller något annat mindre viktigt.
Högre skatter är inte lösningen på allt och man måste tänka på effekterna av skatter på lite längre sikt och i ett större perspektiv. Inte bara tänka att bankerna tjänar bra med pengar och att det skulle vara trevligt att klämma åt dem och få in extra pengar i budgeten.
