Reporäntan är vår centralbanks (Riksbanken) styrränta, vilken styr vad banker kan låna in pengar för och vilken ränta de får om de placerar pengar hos Riksbanken. Den styr således ofta bankernas räntor på lån samt sparkonton.
Reporäntan är ett sätt att styra ekonomin genom att påverka hur folk agerar, t ex genom att göra det billigare att låna i sämre tider eller hålla tillbaka lite i bra tider.
Riksbanken vill gärna att inflationen ska ligga på en viss nivå, oftast runt 2 procent, och använder reporäntan för att hålla oss runt den nivån.
Reporäntan påverkar lån och framför allt bolån
Vi påverkas av reporäntan genom att lånen kan bli dyrare eller billigare. Speciellt påverkar det bolånen, som är våra största lån. Vi kan ha väldigt låg räntenivå, som i skrivande stund då räntan är på 0 procent, och då är det billigt att äga bostad. Det kan också bli dyrt, t ex vid en reporänta på 5 procent.
Har man ett bolån på 3 miljoner så kan skillnaden på en reporänta på 0 procent och 5 procent (alltså slutligen ungefär 5 procents skillnad i boräntan) innebära hela 12 500 kr i månaden. Detta är alltså endast ökningen i räntekostnad per månad om räntan går upp 5 procent.
Det är alltså väldigt intressant vad reporäntan förväntas ligga i och det gäller att spara pengar när räntan är låg, så att man är redo för sämre tider. Du kan kolla prognoser för några år framåt inne på Riksbankens hemsida, i deras penningpolitiska rapport.
Läs också artikeln om styrränta.
