Maten som vi äter varje månad tar upp en mycket stor del av den totala budgeten. Konsumentverket säger att en kvinna på 30 år behöver cirka 1 600 kr varje månad och en lika gammal man 2 100 kr. Detta gäller ifall man äter alla mål mat hemma. Får man lunchen eller något annat mål betalt av någon annan drar detta självklart ner på kostnaderna.
Sen ska man komma ihåg att detta inte är några speciellt högt räknade nivåer. Många äter för väldigt mycket mer än detta. Summan här är vad som Konsumentverket anser att man ska klara sig på. Då ingår det inte en massa lyxmat samtidigt som man heller inte ska behöva äta det billigaste som finns hela tiden.
Lite slarvigt räknat kan man säga att Konsumentverket säger att maten kommer att kosta mellan 20 000 – 25 000 kr per år för någon som är 30. Desto äldre man blir så kommer denna kostnad att sjunka. Totalt blir det oavsett en ganska stor summa och här finns det stor utrymme att spara pengar om man så önskar. Ett gäng bra tips kan du läsa i de här kommande artiklarna.
På vår systersajt Ekonomi-portalen gjorde vi en vecka ett test att äta lite billigare. En person (man 30 år) åt du frukost, lunch och middag för totalt 144 kr under en hel vecka. Maten som åts var bra, alltså inte en massa nudlar utan något till utan ordentligt mat. Detta blir totalt cirka 620 kr i månaden vilket är långt under Konsumentverkets 2 100 kr. Läs gärna bloggserien från den veckan på Ekonomi-portalen.
Laga din egen mat
Butikerna har en stor mängd hel- och halvfabrikat som det går att köpa. Dock ska man se upp med dessa då de ofta är klart dyrare än att tillaga maten själv från grunden. Ett bra spartips är därför att laga till maten helt själv istället.
Lär dig vad saker kostar
Vill du planera en god måltid som samtidigt inte är speciellt dyr är det viktigt att du har en bra grunduppfattning om vad saker och ting kostar. För det finns inget som säger att saker som är dyra även måste vara godare. Ofta kan enkla billiga ingredienser vara godare.
En bra kokbok
Att ha en kokbok som tar upp alla grundrecepten är en bra idé. Detta kommer då att göra det enklare för dig att hela tiden hitta andra recept att äta än de gamla vanliga. Något som gör att man inte lika enkelt faller in i en vana av att köpa något dyrt när man har slut på förslag. Sedan finns det ju inget som säger att du måste tillaga maten exakt som kokboken säger utan du kan ju själv hitta på varianter eller leta upp dem på nätet. På Internet finns det mängder med sajter som listar en massa recept.
Veckomatsedel
Att planera maten för en längre tid är ett klassiskt tips. Att du sparar pengar på det hela är för att du slipper göra en massa småinköp på dyrare ställen hela tiden som det annars finns risk för. Det är normalt mycket billigare att handla på en stormarknad än i en kvartersbutik.
Ytterligare en fördel med att planera maten på lite längre sikt är att det är lättare att undvika att köpa för mycket av något som sedan måste slängas. Vissa saker håller inte speciellt länge i kylen och då är det bättre att planera in två måltider samma vecka som använder samma vara. Att använda samma sak till två måltiden blir även billigare då du kan köpa ett större packet. Ta korv som ett exempel, här blir oftast kilopriset lägre ifall du köper 1 kg istället för 500 g.
Låt ugnsluckan vara
Ugnen är mycket användbar vid matlagning. Den är ofta smidig att använda osv. Vill du spara lite pengar när du använder den gäller det att inte öppna luckan i onödan. Varje gång du öppnar det så kommer värme att försvinna ut. Vilket innebär att ugnen måste jobba hårdare vilket ökar energiförbrukningen markant. Håller du glasrutan ren så kan du se vad som händer inne i ugnen utan att öppna den.
Köp inte mat när du är hungrig
Detta är ett riktigt klassiskt tips för dig som vill spara in på de onödiga utgifterna. För risken när man handlar och är hungrig är att mycket onödigt köps samtidigt. Ännu värre är att det ofta är onyttiga saker som godis och snabbmat som har en tendens att trilla ner i kundvagnen. Ta därför gärna och ät något litet som en smörgås innan du åker och handlar. Då finns inte samma sug under handlingen och det är lättare att motstå att köpa onödiga saker.
Baka eget bröd
Priset på en limpa bröd köpt i en butik ligger ofta runt 20 kr. En limpa per vecka skulle då bli en total kostnad på lite över 1 000 kr per år bara för bröd. Och för en familj är ju inte en limpa i närheten av vad som går åt ifall bröd äts till frukost. Varje limpa som går åt i veckan kommer alltså att kosta 1 000 kr extra per år.
Lägger man då istället ner lite tid på att baka sitt egna bröd går det att spara in en stor mängd pengar. En eget bakad limpa kostar mellan 10 – 30 % av vad priset är för en köpt. Räknar man på det högre priset så sparar man iaf 700 kr per år om en limpa går åt i veckan.
Köp frysta grönsaker
Vissa grönsaker finns bara färska och vissa passar bara att äta som färska till en del måltider. Men det finns de tillfällena då det inte gör något ifall grönsakerna tidigare har varit frysta. Vid sådana tillfällen är det klart billigare att köpa frysta grönsaker istället för färska.
Skaffa medlemskort
Alla större matkedjor har olika former av medlemskort som man använder vid betalningen. Dessa är ofta bra att skaffa då de ger vissa förmåner. Det finns ofta en viss bonus som du som kund får på ditt köp. T ex att på allt du köper får du tillbaka 1 % eller någon annan liknande summa.
Det kan låta som en ganska liten summa men det är iaf 1 % tillbaka för något som inte kostar något alls. Affärerna har denna typ av erbjudanden för att få dig till att bli en stamkund vilket i sig inte behöver vara något dåligt.
Det är även inte ovanligt att de har speciella priser för just de kunderna som har ett kort hos dem.