Regressrätt innebär att den som har betalat av någon annan skuld åt denne, har rätt att kräva pengarna tillbaka av den som står på skulden (gäldenären).
Det gäller t ex för lån där en person har varit borgensman och tvingats gå och betala på någon annans lån, när den personen varit huvudansvarig men misslyckats med betalningarna. Det gäller även om flera personer stått på ett lån tillsammans men en av dem har fått betala mer än sin del eller om det finns flera borgensmän.
Det kan även gälla om en skadeståndsskyldig har fått betala hela skadeståndet när det egentligen är flera som delar på detta ansvar och i en del andra fall. T ex kan ett försäkringsbolag ha regressrätt kopplat till någon som vållat en skada, då försäkringsbolaget betalar först men förväntar sig få pengar senare från skadevållaren.
Ett krav är då givetvis att personen eller företaget i fråga verkligen har erlagt betalning för annans skuld.
Regressrätten gör att man har rätt att avkräva pengarna från låntagaren / gäldenären men det kan givetvis tänkas att denne kommer att neka. Då måste man gå vidare med fallet till domstol för att ha en chans att få sina pengar tillbaka. Preskriptionstiden för detta är 10 år från regressfordrans uppkomst. För försäkringsärenden är regressrätten normalt endast tre år.
