Räntesats och räntefot är två ord för samma sak. Räntefot är troligen det mest ovanliga. Om man pratar om räntans förhållande till lånat belopp och tid så pratar man om räntesats.
Räntesats är egentligen sak som när man bara pratar om ränta i de flesta fall. Om någon säger ”Vad har banken för ränta på lånet?” så är det samma sak som att säga ”Vad har banken för räntesats på lånet?” helt enkelt. Räntesats eller räntefot kan väl sägas vara de lite finare eller mer formella termerna.
Om man ska vara noga så kanske man bör säga ”räntesats” för procentsatsen (t ex 8 procent för ett visst lån hos en viss långivare) och ”ränta” för att beskriva den summa som det blir att man ska betala ett visst år eller månad, beräknat utifrån räntesatsen och lånebeloppet. T ex är räntan (eller räntekostnaden) på ett lån på 50 000 kr 333 kr vid första betalningstillfället.
Räntesatsen anges i procent, vanligen per år
Räntesatsen anges normalt som ett procentbelopp per betalningsperiod, vilket allra oftast är per år. Det innebär att om räntesatsen är 8 procent så innebär det vanligen att räntan är 8 procent per år. Om du lånar i tre år så betalar du alltså då 8 procent på det beloppet årligen under tre år.
Hade du inte betalat av något på lånet så hade det varit 333 kr hela tiden, men eftersom du amorterar på lånet så räknar man om räntekostnaden på det nya beloppet hela tiden och då blir det lite lägre belopp varje månad. Även om räntekostnaden minskar per månad (även om det bara är några kronor) så kommer räntesatsen alltid vara densamma för ditt lån.
Räntesatsen är vad ni bestämde att den skulle vara när lånet togs. Detta är inte alltid helt sant då räntan kan ändras under lånets gång. Åtminstone om man har en rörlig ränta, vilket vanligt för bolån. Då kan räntesatsen höjas eller sänkas var tredje månad och då kan det bli att man får betala mer.
Har man bundit sin ränta på t ex två år så kan räntan höjas efter de två åren men den ligger fast så länge som bindningstiden är.
