Har man en betalning som man ska göra är det alltid bäst att göra den i tid. Är man sen med sina betalningar finns det stor risk att man åker på att betala dröjsmålsränta. Och det är ju inte direkt skojigt att betala extra pengar för något när det egentligen inte alls var nödvändigt.
Det är räntelagen (1975:635) som styr vad som ska gälla när man dels får ta ut en dröjsmålsränta och vad man får ta ut. Sen är det så att denna lag är en dispositiv lag. Detta innebär att det är en lag som går att avtala bort. Därför är det viktigt att kolla upp villkor och liknande ordentligt så att det inte blir några otrevliga överraskningar om man skulle bli sen med en betalning
Förutsätter man att avtalet är skrivet så som lagen säger så börjar man räkna på dröjsmålsränta från det att förfallodagen slutar. Är det så att det istället är en fordran som grundar sig på att en part ska ha redovisat medel som han mottagit men inte gjort det så börjar man räkna på dröjsmålsränta från den dagen då redovisningen skulle ha skett.
Är det så att man inte har avtalat om någon dröjsmålsränta men det står skrivet upplysningar om sådan på fakturan, har borgenären sin fulla rätt att räkna dröjsmålsränta 30 dagar från fakturans datum. Skulle det vara så att betalningsvillkoret på fakturan anges som en kortare tid, t.ex. 10 dagar, får dröjsmålsränta ändå inte debiteras tidigare än 30 dagar efter fakturadatumet. Skulle det sen vara så att det inte står något om dröjsmålsränta på fakturan, men att det har angivits på betalningspåminnelsen så har borgenären bara rätt att debitera dröjsmålsränta först 30 dagar efter den utskickade betalningspåminnelsen.
Skulle det vara så att borgenären och gäldenären är näringsidkare och skulden har samband har med deras yrkesutövning har borgenären rätt att debitera dröjsmålsränta 30 dagar från fakturans datum. Detta även om det inte fanns någon uppgift om detta på fakturan. Detta gäller även för myndigheter och andra offentliga organ.
Har man inte avtalat om någon storlek på dröjsmålsränta så ligger den på 8 % över den för tillfället gällande referensräntan. Referensräntan sätts av Riksbanken och kan ändras två gånger per år.
Ett bra tips för att undvika att dra på sig dröjsmålsräntor är att t ex använda sig av autogiro för att på detta sätt avvärja risken att missa en betalning pga slarv. Sen passar detta sig ju bara för återkommande räkningar men det är iaf ett bra tips.