Visa undermenyn (klicka)

Dölj undermenyn (klicka)

Avancerad sökning
Om Allt om lån
Kontakta oss
Sitemap

Privat pensionssparande - Del 1

Välkommen till första delen om privat pensionssparande. I den här delen ska jag ta upp varför det är bra med ett privat pensionssparande och sen framför allt fokusera på olika exempel som visar hur mycket man kan spara och vad detta skulle göra för pensionen längre fram. I den andra delen kommer jag sedan att prata om hur man ska spara till pensionen, investeringsformer, aktier och fonder och lite annat sådant bra.

För inte allt för länge sedan kom det orangea kuvertet med pensionsprognoser hem i brevlådan (eller digitala brevlådan) och många blev säkert besvikna på vad som gick att läsa där. Nyligen har många skrivit artiklar om att kompensationsgraden - hur många procent av sin lön man kommer få ut i pension i framtiden - är oroväckande låg för de yngre. För 70- och 80-talister ligger den på 55 och 54 procent.

Detta är vad man kan räkna med att få ut i total pension från allmän pension och tjänstepension tillsammans. Det innebär i praktiken att du kanske få leva med bara runt hälften av de inkomster du har idag, vilket ju är en stor omställning. Att jobba längre än till 65 har det redan talats mycket om och det är troligen något som kan bli aktuellt för många, men det är givetvis ingen klar lösning på problemet.

Det går inte att påverka den vanliga pensionen supermycket förutom genom att hitta ett jobb med klart högre lön. Det är också viktigt att se till att man har någon form av tjänstepension, så att man inte blir snuvad på den biten av pensionen. Det som kommer att vara väldigt viktigt för de flesta är det privata pensionssparande, vilket jag ska gå igenom nedan.

Privat pensionssparande är den stora räddningen

Oavsett vad du har för typ av inkomster - fast anställning, deltid eller vikariat, eget företag osv - så är det väldigt viktigt att ha eget pensionssparande. Med tanke på att det verkar som att dagens medelålders och unga kommer att få ut bara lite mer än hälften av sin lön i pension (allmän pension och tjänstepension) så krävs det att man också tar saken i egna händer.

För att dryga ut pensionen behöver man helt enkelt mer pengar när det är dags att gå i pension och detta är också möjligt att fixa om man bara bestämmer sig och börjar spara i tid. Ju yngre man är ju mer tid har man på sig att spara och för varje år man har igång ett vettigt privat pensionssparande blir det mer och mer skillnad den dagen man blir pensionär.

Alla har givetvis olika ekonomiska förutsättningar och bättre eller sämre marginaler i sin privatekonomi och på så vis också lättare eller svårare att få pengar över som man kan lägga på pensionssparandet. En del kanske inte kan spara så mycket medan andra har goda möjligheter. Man bör alltid försöka spara lite pengar oavsett ekonomi, sen får man helt enkelt gå igenom sin budget och se vad som är rimligt.

Räkneexempel på privat pensionssparande - Inledning

För att belysa hur viktigt och bra det är att spara till pensionen i ett privat sparande ska jag visa ett exempel som illustrerar flera bra saker.

Vi antar att en person som är 35 år gammal och som har ett jobb där hen tjänar 28 000 kr i månaden nu. Det innebär att personen i fråga har runt 30 år kvar till pensionen. Någon som är yngre har bara mer tid på sig och kan därför göra större skillnad.

Om vi tänker oss att det går att få ut ca 54 procent av den nuvarande lönen i pension i framtiden (om vi följer den beräknade kompensationsgraden för 80-talister) så blir det istället ca 15 000 kr i månaden som pensionär. Detta är innan skatt. Om vi räknar med en skattesats på ca 30 procent kan man få ut ungefär 10 500 kr att leva för. Från 66 års ålder kan man få lägre skatt då grundavdraget är högre, men just nu räknar vi på detta vis.

Med sin lön på 28 000 kr i månaden får personen i exemplet ut runt 19 500 kr i månaden efter skatt och det innebär att skillnaden varje månad mellan dagens lön och pension, i reda pengar, är 9 000 kr. Det är dessa pengar som varje månad kommer saknas för att hen ska ha ungefär samma standard som pensionär som under de åren hen arbetar.

Tanken är att vi ska försöka fixa dessa pengar med hjälp av ett privat pensionssparande, så att det finns ungefär lika mycket pengar att leva på i framtiden som det gör idag. Men hur mycket behöver man då spara för att lyckas behålla sin levnadsstandard i framtiden? Innan jag går vidare med räkneexemplet tänkte jag gå igenom några viktiga saker som påverkar sparandet.

Här är baspelarna i vanligt sparande


Sparbelopp

En avgörande faktor för hur mycket man lyckas spara är givetvis hur mycket man lägger undan varje månad. Beloppet man lägger på privat pensionssparande har en uppenbart stor påverkan på slutresultatet.

Ju mer man lägger undan ju bättre i princip, men det går inte att lägga hur mycket som helst. Det ska ju gå ihop varje månad med alla räkningar och utgifter plus allt annat sparande som man också behöver - buffertsparande, sparande till ny bostad eller bil, nöjessparande osv. Man får helt enkelt välja en rimlig summa, samtidigt som man kommer ihåg att mer är bättre.

Tid

Nästa avgörande faktor är tiden som man har på sig att spara pengarna. Också här är det ju bättre ju mer tid man har men skillnaden är att tiden inte går att påverka speciellt mycket. Är du 35 år gammal så har du ca 30 år till pensionen. Är du 40 så är det ca 25 år osv. Varje år som du väntar gör en klar skillnad.

Du kan möjligen skjuta på pensionen ett par år och jobba till du är 67-68 om du vill givetvis, men på det stora hela är tiden begränsad till vad som är kvar. Och den tickar hela tiden ner, vilket gör det viktigt att komma igång med sitt pensionssparande så fort som möjligt. 30 års sparande är 360 månader, vilket innebär att du kommer att kunna lägga undan 360 gånger det belopp du kan avvara i privat pensionssparande.

Avkastning / ränta

Ränta får man t ex på ett sparkonto. Om man sätter in 10 000 kr på kontot och räntan är 4 procent så får man på ett år en ökning med 400 kr, så länge inga insättningar eller uttag görs under året som påverkar. Avkastning är det man kallar vinst på investeringar, t ex om man köper aktier eller fonder och dessa ökar i värde. 

Om man sparar sina pengar i madrassen eller kassaskåpet får man ingen ränta eller avkastning alls, så det är klart bättre att stoppa dem någonstans där de kan öka i värde mer än bara vad inflationen påverkar.

I princip kan man säga att ränta och avkastning är likvärdiga på så vis att 4 procent ränta och 4 procent avkastning innebär en lika stor vinst (om man räknar avkastning efter courtage och andra förvaltningsavgifter). Skillnaden är att räntan på t ex ett sparkonto är relativt säker och att man aldrig kan förlora pengar där medan investeringar kan ha varierande avkastning från år till år och även förluster.

En investering i t ex aktier eller fonder har dock också möjligheten att ge större vinster och därför överträffa sparräntan. Aktier och fonder är populära som sparform och t ex aktiefonder som följer index, med låg avgift är ypperligt för privat pensionssparande då risken är ganska låg samtidigt som avkastningen ofta är klart bättre än ett sparkonto. Det är sällan man på lång sikt förlorar på att investera i t ex fonder jämfört med att spara pengarna på ett konto.

Den som investerar i indexfonder med låg avgift (runt 0,2-0,4 procent) kan hoppas på en årlig genomsnittlig avkastning på åtminstone 8 procent. Detta är ju ganska trevligt men man ska veta att den årliga avkastningen skulle kunna slå detta en hel del om man har tur (samtidigt som vissa år givetvis skulle kunna innebära en sämre vinst eller till och med en förlust).

Ränta på ränta

Detta är en riktigt fantastisk grej som gör väldigt mycket för ditt sparande. Ränta på ränta innebär i princip att om du får ränta (eller avkastning, det funkar likadant) på ditt kapital ett år och på så vis ökar ditt kapital så kommer du nästa år att få ränta inte bara på din första insättning utan även på vinsten från förra året.

Om du sätter in 10 000 kr och har 4 procent i ränta så har du tjänat 400 kr och vid årets slut har du totalt 10 400 kr. Nästa år får du istället 4 procent ränta på 10 400 kr, vilket blir 416 kr och vid andra årets slut har du 10 816 kr. Tredje året med samma ränta tjänar du 432 kr och så håller det på. Du får mer och mer betalt för dina 4 procent för varje år som går eftersom du hela tiden får ett större kapital.

På lång sikt gör ränta på ränta väldigt stor skillnad på ditt sparande. På 30 år blir dina 10 000 kr, utan ytterligare insättningar, hela 32 434 kr. Om du varje år hade tagit ut räntan / avkastningen och lagt dem under madrassen och bara behållit de 10 000 kr så hade du på 30 år istället haft 24 000 kr för samma period. Du får alltså hela 12 434 kr extra endast tack vare ränta på ränta i detta exempel. Tänkt dig då om du skulle ha större belopp att jobba med!

Det gäller alltså som sagt att du låter vinsten eller ränteintäkterna ligga kvar tillsammans med det ursprungliga kapitalet för att du ska kunna få ränta på ränta. Det är detta som gör långsiktiga investeringar, som man inte rör, så pass bra. Vinsten som man gör bara ligger där och drar in extra pengar hela tiden. Ju mer tid man har på sig ju mer skillnad kan och ränta-på-ränta-effekten göra, så börja spara tidigt.

Räkneexempel - Lägg undan 1 000 kr i månaden

Tidigare kom vi fram till att vår person i exemplet skulle få ut ca 9 000 kr mindre varje månad i pension jämfört med när hen jobbade och fick lön. Denna skillnad skulle hen vilja överbrygga genom att ha ett privat pensionssparande. Vi ska se vad som händer om personen lägger undan 1 000 kr i månaden till detta.

Vi tänker oss att personen i exemplet väljer att spara i billiga indexfonder. Det är 30 år kvar till pensionen och varje månad läggs 1 000 kr undan som investeras i fonder i ett automatiskt fondsparande. Fonderna ligger på ett Investeringssparkonto, vilket inte beskattar vinsten på samma sätt som ett fondkonto utan istället drar en schablonskatt varje år, baserad på statslåneräntan. Denna sparform är mer fördelaktig och ett väldigt bra alternativ för den som vill spara i aktiefonder på lång sikt.

Vidare tänker vi oss att det är rimligt att avkastningen på fonderna blir i snitt 8 procent per år. Det kan gå klart bättre än så och även sämre vissa år, men för att ta en genomsnittlig och rimlig siffra så blir det bra med 8 procent. 1 000 kr i månaden i 30 år med 8 procent avkastning / ränta kommer totalt att bli 1 468 000 kr om man inte drar någon skatt på detta. Med skatt på ISK (vi räkar i exemplet att statslåneräntan snittar på 2 procent över 30 år, även om den är lägre just nu) blir det lite över 1 277 000 kr.

Om vi tänker oss att du ska använda dig av din pension i minst 20 år till när du väl har blivit pensionär (fram till du är 85 år gammal) så delar vi detta belopp på 240 (20 x 12). Då får vi fram att du varje månad kan ta ut 5 320 kr. Det är dock inte riktigt så här enkelt med tanke på att du ju även kommer att få ränta / avkastning på dina pengar varje år som de finns kvar efter att du har fyllt 65.

Spara 1000 kr i månaden i privat pensionssparande

Skulle du sluta sätta in pengar och bara ha kvar de 1 277 000 kronor som du har sparat ihop så skulle detta ge en årlig avkastning på ca 92 000 kr (med samma 8 procentiga avkastning / ränta som vi räknat med tidigare). Delar du detta på 12 så får du fram 7 667 kr, vilket alltså innebär att du i slutet på varje år skulle kunna ta ut en vinst som motsvarar en inkomst på 7 667 kr efter skatt.

Det blir inte riktigt så enkelt heller tyvärr då mitt exempel förenklar lite. Om du t ex tar ut 5 320 kr i månaden av de pengar du har sparat ihop så kommer ditt totala kapital att minska hela tiden och då blir också avkastningen mindre varje år. Dessutom så är de 7 667 kronorna i månaden beräknade på att du låter pengarna förränta sig ett helt år och inte att du tar ut detta belopp varje månad, för om du gör det så missar du ränta på ränta och det blir mindre avkastning totalt.

Om man inte räknar allt för exakt så kan man dock åtminstone se att det går att få ut en helt ok summa varje månad under 20 år av pension om man sparat 1 000 kr i månaden i 30 år. Speciellt då man även har ganska bra avkastning på de 1 277 000 kr som man har sparat ihop. Vill man få ut 9 000 kr i månaden så behöver man helst lite mer sparande trots allt, om man inte vill att det ska minska för mycket med tiden. Det ska ju trots allt räcka i minst 20 år.

Räkneexempel - Lägg undan 1 500 kr i månaden

Om vi istället tänker oss att vi har råd att öka vårt privata pensionssparande lite och personen i exemplet kan lägga undan 1 500 kr varje månad i de kommande 30 åren så blir det givetvis mer pengar totalt.

Det skulle med samma avkastning / ränta på 8 procent och samma skatt på vårt ISK innebära ett totalt kapital på 1 916 000 kr. Detta är 639 000 kr mer än om du bara hade sparat 1 000 kr i månaden till pensionen. Själva insättningen du gör extra jämfört med förra exemplet är egentligen bara 180 000 kr totalt men tack vare ränta på ränta i 30 år så blir vinsten hela 639 000 kr.

När du har 1 916 000 kr sparat kan du ta ut ca 7 980 kr per månad om man bara räknar med att tömma sitt pensionskonto sakta men säkert och inte räknar med avkastningen på pengarna som går att få från 65 års ålder. Denna extra avkastning är givetvis viktig då 8 procents årliga avkastning på 1 916 000 kr blir hela 138 700 kr (över 11 500 kr i månaden) i skattade pengar.

Om jag var 35 år gammal och ville få ut runt 9 000 kr extra i pensionspengar varje månad genom privat pensionssparande, och inte hade något kapital alls sparat sedan tidigare, så skulle jag helt klart försöka spara minst 1 500 kr i månaden. Dessa pengar skulle jag lägga på billiga indexfonder i ett ISK.

Räkneexempel - Befintligt kapital 100 000 kr

Jag har tidigare utgått ifrån att personen i mitt exempel inte har något startkapital, alltså inte har sparat något till pensionen tidigare. Det kan ju dock tänkas att man har lyckats få till ett hyfsat pensionssparande redan innan eller att man har fått pengar på annan väg som man kan lägga in i sitt pensionssparande för att få en bra start.

Om vi tänker oss att personen i fråga har ett kapital på 100 000 kr så gör det en väldigt stor skillnad jämfört med att det inte finns något kapital alls. Om vi bara räknar på avkastning på 8 procent i 30 år och inga fler insättningar så finns det ungefär 861 000 kr på Investeringssparkontot när tiden har gått ut. Det är inte så dumt. Ränta på ränta kan här arbeta extra bra eftersom man redan första året kan få 8 000 kr i ränta och för varje år blir det mer och mer.

Slår man ihop ett befintligt kapital på t ex 100 000 kr och sedan lägger till ett månadssparande på 1 000 kr i månaden så kommer man upp i 2 139 000 kr och då har man också ett bra utgångsläge om man vill plocka ut ca 9 000 kr extra i månaden som pensionär. Ju mer du har i startkapital ju bättre är det givetvis och det gör att du inte behöver lägga lika mycket per månad för att uppnå samma resultat. Har du pengar över att lägga på privat pensionssparande så är det dock en väldigt bra sak att lägga pengarna på. Det är en investering i ditt framtida välbefinnande.

Sammanfattning av våra räkneexempel

Det man kan säga är att privat pensionssparande är väldigt viktigt om man vill försöka behålla sin levnadsstandard och få upp sina inkomster varje månad till nivåer som närmar sig vad man får ut i lön när man jobbar. Det krävs ett eget kapital för att lyckas med detta och det får man genom att lägga undan en del pengar varje månad.

Vi har kommit fram till att ju mer pengar man lägger varje månad och ju längre tid man har på sig att spara ju mer pengar kommer man givetvis också att samla ihop totalt. Dessutom är det viktigt att få en bra ränta eller avkastning på pengarna. Något som har stor inverkan på hur mycket pengar man lyckas få ihop är också ränta-på-ränta-effekten. Med hjälp av den ökar kapitalet exponentiellt över tid.

Hur mycket man måste spara i privat pensionssparande beror på flera faktorer. Hur mycket du vill kunna ta ut per månad från ditt privata sparande när du blir pensionär påverkar givetvis men även hur mycket du har råd att lägga undan inom din månadsbudget. Tänk på att privat pensionssparande är väldigt viktigt när du lägger upp din budget och se till att prioritera detta över mindre viktiga saker.

Kan du börja spara tidigt är detta super och ju mer du har i sparkapital ju enklare blir det att komma upp i högre summor senare. Glöm inte bort pensionen bara för att den är avlägsen och planera så gott du kan. Om du har ett eget företag är det extra viktigt med privat pensionssparande och många gånger är detta det enda du har utöver den allmänna pensionen, så slarva inte.

Dela denna artikel på Alltomlån.com
 

OBS! Det är viktigt att du betalar dina lån i tid. Annars är risken att extra kostnader tillkommer. Vill du läsa mer om vad som kan hända ifall räkningarna inte betalas kan du göra det på vår avdelning som handlar om - Skuld som förfaller.

Hitta ditt privatlån

Lånebelopp
Löptid
Årsinkomst