Visa undermenyn (klicka)

Dölj undermenyn (klicka)

Bolån / Bostadslån
Intressant
Mikrolån / Smslån
Nyheter
Nyttiga tips
Privatlån
Roligt
Statistik
Övrigt
Avancerad sökning
Om Allt om lån
Kontakta oss
Sitemap

Nytt räntebesked och tankar om skuldkvotstak

Måndag, 31 Oktober 2016

Tänkte kombinera två viktiga och intressanta nyheter i detta inlägg. I mitten av förra veckan kom ett nytt besked om reporäntan från Riksbanken där de bestämde sig för att behålla räntan på -0,50 procent. Där finns en del intressant att ta diskutera. Vidare ska jag även gå igenom skuldkvotstaket, vad det är och varför det är aktuellt just nu.

Riksbankens beslut om reporäntan

Du vet säkert om att vi har haft negativ ränta ganska länge nu. Den står just nu och -0,50 % och det förändrades inte vid senaste räntebeskedet heller. Det var ingen stor överraskning att räntan fick ligga kvar men det kom ändå en del viktiga nyheter från senaste penningpolitiska mötet.

Riksbanken meddelar att inflationen, vilken de har kämpat med att försöka få igång nu ganska länge (och vars mål är 2 %), har varit lite dämpad de senaste månaderna och det har gjort dem oroliga. Nu ifrågasätter Riksbanken ifall de verkligen kommer kunna nå sitt mål på 2 % inflation lika snabbt som de hade tänkt tidigare och därför tänker de även justera ner prognosen för reporäntan.

Nytt räntebesked från Riksbanken

De säger att det finns klara möjligheter att sänka räntan ytterligare framöver om det behövs och framför allt verkar det som att räntan kommer att ligga kvar på samma låga nivå under en längre tid. Tidigare prognos sa att man skulle börja höja räntan under nästa år men nu har man istället sagt att det troligen inte kommer några höjningar förrän början av 2018. Den gamla prognosen sa att räntan skulle ligga på -0,32 % i slutet av 2017 men nu har de ändrat så att den istället säger -0,56 %. Det är en lägre räntan än vi har i dagsläget till och med.

Skälet till att man har blivit mer försiktig i sin prognos och tror på en långsamma höjning är som sagt att inflationen stannat av lite mer än man väntat sig. Sveriges ekonomi är rent allmänt ganska stark men omvärlden påverkar också och där går det långsamt att återhämta sig från de ekonomiska kriser som har varit.

Ger ytterligare räntesänkningar verkligen någon effekt?

Riksbanken har haft räntesänkningar som vapen nu ett bra tag nu och det verkar till viss del ha fungerat men det är givetvis inget som på egen hand kan få inflationen dit man vill. Efter att vi har haft negativ ränta så länge som vi nu har så börjar många dock tveka på att ytterligare sänkningar verkligen har någon större effekt.

Själva idén med att sänka reporäntan är att man ska stimulera folks / företags ekonomi så att det blir billigare att ta lån och att man får mer pengar över att handla för eller investera. Detta ska i sin tur ge en skjuts åt inflationen. Vi har dock nu haft negativ ränta länge och för privatpersoner gör ytterligare sänkningar inte längre någon större skillnad.

När reporäntan sänks nu för tiden så har det ingen riktig effekt på bolånen då bankerna inte längre sänker sina boräntor i samma takt som räntan sänks. När räntan var högre kunde man se ett klart starkare samband och då kunde boräntorna ofta sänkas lika mycket som reporäntan sänktes. Det händer dock inte längre i detta pressade ränteläge.

En teori är att vi snarare istället förlorar på att ha negativ ränta allt för länge. Utöver lånen så påverkar reporäntan även sparräntorna. Vi har billiga lån men vi får samtidigt i princip ingen ränta på våra sparade pengar. Samtidigt får bankerna själva negativ ränta på pengar som de har insatta hos Riksbanken och det kostar dem. Bankerna vågar inte ta ut negativ ränta på sparpengar för oss vanliga sparare då det säkerligen leder till att folk tar ut sina sparpengar eller byter bank, så de kan inte göra så mycket åt den förlusten rakt av.

Det enda de egentligen i längden kan göra är att försöka tjäna igen sina förluster på annat vis. Det kan innebära att det blir svårare att pruta på bolånen och få en bra ränta eller att bankerna fokuserar mer på att ta in pengar på andra områden där det går lättare att göra vinst. På det stora hela är det förmodligen vanliga sparare / privatpersoner som får ta kostnaden till slut.

Ifall det inte blir någon direkt positiv stimulans genom sänkning av reporäntan längre och vi dessutom med tiden får börja betala för bankernas förhöjda kostnader så blir det inte direkt en vinstaffär för vare sig Riksbanken eller oss vanliga sparare. Visst uppskattar många att det är billigt att med bolån osv men man får inte glömma övriga effekter.

Skuldkvotstak börjar bli aktuellt

Riksbanken skriver i sin pressrelease att det blir allt viktigare att kolla på olika typer av åtgärder för att minska svenskarnas skuldsättning nu när det är så pass billigt att låna. Risken är annars att vi tar för många och för stora lån i förhållande till våra inkomster. En första sådan åtgärd var amorteringskravet som kom i somras och som går ut på att man alltid måste amortera på alla nya bolån ner till 50 % belåningsgrad.

Ett annat förslag som varit uppe för viss diskussion har varit ett så kallat skuldkvotstak, vilket i princip en maxgräns för hur mycket man kan låna totalt i förhållande till sin årsinkomst. Själva grunden är att man som mest kan få låna ett visst antal hundra procent av sin årsinkomst. Stefan Ingves har tidigare kommit med ett förslag på att man max ska kunna låna 400 % av sin inkomst efter skatt (disponibla inkomst). Detta är ett ganska hårt krav som skulle begränsa många.

Det finns inget konkret förslag om denna åtgärd tidigare och det är inte så att det kommer någon sådan regel den närmaste tiden men det är faktiskt så satt åtminstone två av landets storbanker har valt att helt frivilligt införa egna skuldkvotstak. SEB och Swedbank har båda infört regler om att man som mest kan låna till 500 % av sin årsinkomst före skatt.

Deras skuldkvotstak är klart mer generöst än det som Stefan Ingves föreslagit tidigare då det är 500 % istället för 400 % men den stora skillnaden är att bankerna räknar på inkomst före skatt istället för efter skatt, vilket gör ganska mycket.

Enkelt räkneexempel

Om man räknar lite enkelt på det hela så kan du om du har 25 000 kr i månadslön innan skatt få en årslön på 300 000 kr och 500 % av detta är 1,5 miljoner. Du kan med andra ord låna 1,5 miljoner kronor med en sådan lön. Sedan kan du även lägga på en kontantinsats på 15 %. Det gör att du kan köpa en bostad som säljs för lite mer än 1,75 miljoner så länge du har en del pengar sparade till kontantinsatsen.

Hade man istället räknat utifrån Stefan Ingves exempel på 400 % av disponibel inkomst så hade du som mest kunnat låna runt 840 000 kr med samma månadslön på 25 000 kr. Det är en ganska stor begränsning. Som tur är finn det inget konkret förslag om ett skuldkvotstak med dessa regler. Vi vet inte ännu om det kommer dyka upp ett skuldkvotstak som gäller för alla och hur det kommer att vara utformat, men det kan nog tänkas komma med tiden ifall inte alla stora banker själva inför något liknande.

Det man ska tänka på är att ifall man är två som ansöker tillsammans så har man varsin lön att räkna på. Ifall ni båda har 25 000 kr i lön före skatt så kan ni alltså låna 1,5 miljoner var hos Swedbank eller SEB och på så vis få ett lån runt 3 miljoner tillsammans. Sen kan ni givetvis begränsas av andra saker som gör att ni inte kan låna riktigt så mycket, men åtminstone inte av skuldkvotstaket.

Dela denna artikel på Alltomlån.com
 
Compricer | Ferratum | ICA Banken